Event i Almedalen: Den nya svenska frihetsrörelsen
Här kommer all info om den paneldebatt jag kommer att delta i på tisdag!
DEN NYA SVENSKA FRIHETSRÖRELSEN
Tisdag 6 juli 2010 kl 10.00-12.00.
Aulan på Gotlands högskola
Arrangeras av Människorättsnätverket Svart Måndag och Liberati. En paneldebatt med intressanta delagare, med en djup insyn på området.
Finns det en ny svensk frihetsrörelse, och vart är den i så fall på väg? Vad finns det för kopplingar mellan kampen mot FRA och Datalagringsdirektivet och kampen mot sexköpslagen och för en avkriminalisering av narkotika? Kommer den nya svenska frihetsrörelsen att påverka politiken inför valet 2014? Valet 2018? Är kampen för den personliga integriteten på nätet och kampen för den morfologiska friheten inte egentligen en och samma rörelse? Är den på väg mot ett enande eller mot splittring? Växer den fram inifrån piratrörelsen eller är det piratrörelsen som måste breddas och bli ideologiskt tydligare?
Panelen:
Mattias Bjärnemalm (Piratpartiet)
Amanda Brihed (Språkrör Människorättsnätverket Svart Måndag, Liberati)
Jens Odsvall (Ordf. Människorättsnätverket Svart Måndag, Liberati)
Rasmus Fleischer (Debattör, tidigare Piratbyrån)
Isobel Hadley-Kamptz (Debattör, Författare)
Linnéa Tiarafeministen Sjögren (Feministiskt Initiativ)
Moderator:
Alexander Bard
Tiarafeministen 
Drogliberaler skall då alltid blanda in ”rätten” att förstöra sig själv och andra i frihetsbegeppet! Det är ingens frihet att ha ”rätt” att droga, tvärtom är det en skyldighet, OM man bryr sig, att ingripa! Som fd knarkare förstår jag detta och varför man frenetiskt försvarar sin rätt till beroende, sen finns ju dom som mer lr mindre förespråkar ”öde ön teorin” sköt dig själv och skit andra låt dom knarka ihjäl sig bara … en vidrig människosyn!
MvhME/Mats
@ Mats Eriksson
Det generella i att vägra människors deras integritet är mycket värre.
Fram till myndig ålder bör det vara föräldrarnas ansvar och vid myndig ålder är det vettigt att det är frivilligt att skriva på ett kontrakt angående att man går med på omhändertagande och tvångsvård (inte bara gällande droger, utan även allvarligare psykiska bessvär) om vissa förutsättningar är uppfyllda. Du vet naturligtvis bättre än mig, så förlåt en oinvigd fråga…
Är det inte omöjligt att vårda någon missbukare som motsätter sig detta?
Det finns klara möjligheter att vård skall ingå vid eventuella straff om något brott begås.
Att låta människor ta ansvar innebär inte att man skiter i dem, det innebär att man respekterar dem. Bara bristen på respekt för integriteten är nog för att kunna driva in folk i missbruk för tusan. Lämna folk ifred.
Jag anser att du skall få vara ifred och ingå i vilket politiskt system du vill.
Kan du tänka dig att lämna andra ifred och låta dem leva i vilket system de vill?
/Lasse
En narkoman påverkar alltid en massa folk runtomkring och t ex en kändis som Alexande Bard producerar fram narkomaner!
Och jo, jag vet massor av narkomaner som är tacksamma idag för att ”man” inte lät dem fortsätta förgifta sig själva och dra med andra i skiten! Och just det sistnämnda är också svaret på din sista fråga!
Visst är det så och detta kan som sagt lösas på frivillig väg så som jag beskrev ovan.
Hur många procent av dessa massor lät sig övertalas på frivillig väg, som en del av ett straff, respektive att de tvångsvårdades utan att det var del i en straffpåföljd?
De två första delarna finns även i ett liberalt samhälle och den tredje skulle kunna bli mycket effektivare eftersom ett i förväg undertecknat medgivande givetvis tillåter ett mycket tidigare ingripande.
Mycket kan lösas med motivationsarbete som det så vackert heter, men möjligheten att via tvång få folk att nyktra till måste alltid finnas, därefter sker motiveringsarbetet!
RNS har ett bra talesätt Det skall vara svårt att knarka, MEN lätt att sluta, inte tvärtom!
Tyvärr så är det oerhört svårt för en narkoman att få hjälp idag ens frivilligt, däremot som en del av ett straff för något annat brottsligt kan det vara lättare att nyktra till, men då krävs ju också att det är ett drogfritt fängelse man hamnar på!
Ingen blir hjälpt av att det är lagligt att knarka!
Kan du inte ge de ungefärliga procentsiffrorna jag frågade efter?
Det du tar upp på slutet är ju en helt annan del av problemformuleringen.
Om det är svårt att få hjälp ens frivilligt så är ju knappast det stora problemet frågan om att få ingripa eller inte.
Att det vore bättre med legalisering är dock givet, för då skulle den organiserade brottsligheten bli av med en kassako och nyttjarna av drogerna skulle få bättre varor till ett bättre pris plus att de lagliga återförsäljarna inte skulle vända sig till minderåriga, knarksyndikaten skulle inte labba fram allt fler nya och farligare droger enbart i syfte att ligga före lagstiftarna etc. Av två dåliga valmöjligheter så är legalisering den klart bättre.
Nej inte många lät sig övertalas på frivilig väg av de jag känner, men när de väl nyktrat till så har en del lyckats fortsätta frivilligt! Ingen vill förgifta sig själv!
Frågan är då, hur många som tvingades på annat sätt än som en del av straff pga brottslighet?
Om majoriteten vårdas den vägen så finns den vägen lika möjlig ett liberalt samhälle och då förlorar du ju i praktiken inte några vårdmöjligheter i ett frihetligare samhälle. Tvärtom så ökas möjligheterna vid ett sådant kontraktförfarande som jag visade ovan. Dessutom så är det många som ser nyttan på flera nivåer att hjälpa dessa individer så att jag är helt säker på att de skulle få betydligt bättre finansiering i ett samhälle som bygger på frivilliga donatinoner.
Om inte om fanns :). Kontraktsvård finns redan idag och är mer lr mindre under tvång, valet står oftast mellan fänglese lr vård! Persoligen tycker jag det bästa vore att ha som praxis att döma till vård, lr ännu bättre att kriminalvården blev just det!
Att bygga ett samhälles vård od, på friviligga donationer är inget som ett samhälle som strävar efter rättvisa ens skall fundera på, det skall vara en självklarhet att man delar bördan av vård och annat! Ett samhälle som bygger på välgörenhet är verkligen tvång till anpassning till rövslickeri av tredje graden!
Procent är alltid svårt i sammanhanget, det är inte ens viktigt!
Det viktiga är för att ta ett konkret exempel, så träffar jag missbrukare varje dag och ingen vill se en legalisering förutom de nyfrälsta!
Argumentet att laglighet minskar kriminaliteten är rent nonsens, de får bara mer tid för annat t ex sexslavhandel o.d, men då kan man ju iofs legalisera det också så löser det sig osv tills ingen kriminalitet finns pga att inga lagar mot det som skadar existerar!
Men har då problemen försvunnit?
Vill man se fler som testar och därefter går vidare så skall man givetvis legalisera, vill man inte det så …
Filosofin bakom det skall vara svårt att knarka men lätt att sluta motiverar folk att aldrig testa och om man ändå gör det skall man få all hjälp man kan få, med lr utan tvång, av ett samhälle som bryr sig och inte tittar på lr ännu värre hjälper till att dra ner folk!
Stor debatt om vi skall dra alla argument, men att avfärda mitt case som nonsens är inte speciellt konstruktivt om man tittar på paralellfallet med alkohol där förbudstiden i usa var själva orsaken till att den organiserade brottsligheten uppkom i större skala.
Förbudet fungerar inte. Kolla dig omkring. Du känner massor av folk som varit fast i skiten trots förbud och vi hör rapporeter titt som tätt att nyttjandet ökar och då främst i lägre åldrar! Det fungerar inte. Hade det fungerat hade du haft ett case, men nu blir det bara värre med en extra krydda i att det blir ballt, spännade och förbjuden frukt när det är olagligt. När folk sedan torskar dit så är ångesten mångdubbel. Förutom det nesliga att ha manat i ett missbruk så tillkommer alla jobbiga känslor för allt skit man gjort för att har råd och att man brutit mot så många lagar och på så sätt hamnat utanför samhället. Dessa känslor kan mycket väl vara så jobbiga i sig att drogerna blir självmedicineringen för att hantera dem.
Jag förstår välviljan med förbuden, men de gör tyvärr situationen mycket värre på bred front.
Ser du inte det så kan vi stanna här i vetskapen av att vi har olika åsikter och att vi mest skulle slösa med varandras tid om vi fortsatte att upprepa varianter av dem i all evighet.
”Att bygga ett samhälles vård od, på friviligga donationer är inget som ett samhälle som strävar efter rättvisa ens skall fundera på, det skall vara en självklarhet att man delar bördan av vård och annat! Ett samhälle som bygger på välgörenhet är verkligen tvång till anpassning till rövslickeri av tredje graden!”
Själv föredrar jag som sagt ett solidariskt samhälle. Det är ju knappast solidariskt att tvingas betala under hot om våld/tvång. Så prata inte illa om solidaritet och empati, dessa hörnstenar i mänsklig samvaro. Att använda ordet rättvisa i detta sammanhang är vanskligt. Hur definierar du ”rättvisa” i så fall? För mig fungerar ordet i princip bara när några barn delar på det föräldern givit dem frivilligt att dela på. Det blir inte rättvist om en av ungarna jobbar extra för att uppnå ett personligt mål och att föräldern tar det mesta av det intjänade och delar ut det till de andra mot barnets vilja. I det fallet spelar det ingen roll i vilket syfte föräldern gör det, det bli ändå varken solidariskt eller rättvist. Det kan det bara bli om barnet själv får välja att hjälpa till.
Ja det är ett ett slöseri med tid!
Tittar man sig omkring i världen ser man:
1. Sverige har mindre missbrukare än drogliberala länder
2. Sveriges narkotikapolitik ses som ett föredöme av exempelvis FN!
Jag orkar inte leta runt just nu Kolla in på Drugnews exempelvis,nu t ex så hittar du fakta!
Att göra det enklare att knarka, att göra fler skadliga preparat lagliga löser inga problem, det skapar självfallet problem!
Och att vårdbehövande skall vara beroende av rikas välvilja får du självfallet tycka, men det är förnedring du förespråkar att fattiga skall vara beroende av rikas välvilja!
Förbud mot skadliga saker är något som man gör av välvilja däremot, sexslavhandel lr narkotika, men enbart förbud som sådant hjälper inget, man måste ha ett samhälle som bryr sig och tar om hand också som en del av ett självklart rättvist skattesystem, att som fattig vara beroende av rikas välvilja bygger enbart tacksamma LYDIGA individer!
Om man talar om skrämmande människosyn så finner jag det hos de som vill ha ett samhälle som bygger på våld, tvång och hot i stället för frivillighet, kränkande istället för att respektera integriteten hos medmänniskorna, rån istället för solidaritet/empati och där ordet rättvisa förvanskas till att allt som passar den egna agendan är rättvist medan allt som är mot den agendan är orättvist.
Låt oss sluta slösa med tiden.
En frihetsrörelse värd namnet borde helst sträva efter att skilja ”den svenska modellen” från staten, dvs att låta allt som inte är förhindrande av våld/hot, skyddande av äganderätten och att minimera bedrägeri avskiljas i form av en förening där medlemmarna kan fortsätta att förtrycka varandra på så mycket de vill, medan vi andra får välja att starta andra välfärdsföreningar eller leva utan anslutande till någon sådan förening om vi så önskar.
En annan önskvärd sak vore att en frizon inrättas på några kvadratkilometer som sköts som en nattväktarstat eller att det sjösätt varsamt som ett anarkokapitalistiskt område. På så sätt skulle vi en gång för alla se följderna av dessa alternativ och till skillnad från dagen läge där alla ska trvingas med på minsta nyck från politikerna så drabbas bara vi som hellre provar dessa alternativ.
Fördelen med dessa är att det inom ramarna för detta även går att testa alla andra ideologier, eftersom de vilka föredrar tex ett socialistiskt samhälle tex kan samla sina likasinnade och skapa en kommunistisk enklav så länge de inte tvingar med andra ovilliga. Det jag frågar efter är alltså att vi skall få samma chans som vi skulle ge tvångsnissarna om vi hade makten.
En del djur lever väl i sin bur medan andra hellre lever i den farligare friheten i naturen.
Snälla låt oss med frihetsbehov slippa att trängas in i trygghetsburen.
Allt tal på lägre nivå än detta handlar mer om att man skall få välja färg på tapeterna i trygghetsburen, snarare om frihet.
Ja det är ett slöseri med tid!
Du och dina librala vänner bryr sig inte ett skit om era medmänniskor, er filosofi går ut på att fattiga skall vara tacksamma för att få lite av de rikas smulor, dvs om de har lust att ge något (=förnedring), rättvisa är något helt annat! Att ingripa är att bry sig, att PRATA om frihet och som du gör är inte att bry sig ett skit! Att ni är rika lobbyister som ska till Almedalen är ju inte svårt att räkna ut, det är svindyrt att komma dit och därför vet jag många som aldrig kommer dit, jag själv och mina vänner t ex!
Mats, dina förutfattade meningar är beklämmande.
Anledningen till att jag är intresserad av ämnet är att det är vi med svagst ekonomi som drabbas mest av era idiotiska påfund som sabbar ekonomin i grunden.
Allt man gör får konsekvenser hälsa Alexander Bard det! Han är en av de ”bättre ” reklampelare föra att få folk, främst ungdomar att börja knarka!
Jag har aldrig träffat Alexander Bard och jag tror inte att vi kommer göra det heller, så du får skicka din hälsning med någon som är mer trolig att träffa honom.