Skip to content

Redo för jämställt föräldraskap? Det är inte KD

22 maj, 2010

Härom veckan var min arbetsplats: tunnelbanan ovanligt nedskräpad med reklam, inget ovanligt ett valår. Jag böjer mig ned för se vad det är för budskap och det visar sig vara KD som sprider ett kraftigt budskap MOT en av mina viktigaste hjärtefrågor: individualiserad föräldraförsäkring. Argument: valfrihet.

Lika lite som jag tror att Bush bombade Afganistan för demokratin tror jag att det KD vill ha jämställdhet. Och lika lite som man kan försvara orättfärdigt krig med demoktatiska värderingar kan man försvara diskriminering och ojämställdhet med ordet valfrihet. För vad menar man med valfrihet? Inte menar man unga tjejers möjlighet att vara som de vill vara utan att bli förminskade, sexualiserade och klappade på huvuvudet. Inte heller syftar det på kvinnans rätt till sin egen kropp och alla beslut rörande den. Nej, man vill med näbbar och klor försvara ”familjens” rätt att upprätthålla ett helt samhälles ojämställdhet genom en ojämn fördelning av föräldraförsäkringen.

Vem som stannar hemma spelar roll, det spelar roll för kvinnan som blir borta från arbetsmarknaden, hennes löneutveckling, karriärmöjligheter och pension påverkas. Det påverkar barnen som inte får en lika bra, djup och meninigsfull relation med båda sina föräldrar. Det påverkar männen som utsätts för press från vänner och kollegor att leva upp till en mossig bild av mannen som försörjnings- och maktansvarig, utan rätt till eller intresse för vare sig känslor eller relationer. Vem som stannar hemma spelar roll, större roll än många vill eller vågar förstå. Och inte alla vågar stå upp och säga att detta inte kan fortsätta. Färre törs fråga sig hur mycket fri vilja vi egentligen har eller kan utöva under livslång och ständigt pågående press att leva upp till en könsroll. Denna roll som vi vuxit upp i, vuxit in i. När jag var liten sa min mamma alltid ”när du får barn…”, i vuxen ålder har jag lyckats få henne att säga ”OM du får barn”, att erkänna den valfriheten, jag är kvinna men jag måste inte vilja ha barn, eller stanna hemma merparten av tiden med dem. Det är otroligt svårt att skaka av sig många av kraven man inte ens inser att man försöker leva upp till. Jag undrar vad vi alla skulle vilja -om inte fria från så medvetna om- dessa krav. Helt fria vet jag inte om vi någonsin kan bli.

Och trots att vi idag har så kallad valfrihet vad gäller föräldraförsäkringen så sker inga stora förändringar. Utan pappa-månaderna hade vi kanske varit kvar på grottstadiet i frågan.

Precis som vanligt så säger alla läppar att de vill ha jämställdhet, men inget händer! Vi lever i en gammal och mycket mossig struktur som vi inte alltid själva är medvetna om och som även de som är medvetna har svårt att bryta sig loss från. Då kan man behöva gå in från ett annat håll för att påverka. Individualiserad föräldraförsäkring är ett utmärkt verktyg för förändring. Sedan står det fortfarande alla fritt att välja. Ingen måste ta ut sina dagar och vill man stanna hemma länge kanske man ska spara slantar ett tag innan och finansiera det så istället. Men att låta samhället sponsra ojämlikhet är inte rimligt.

Gudrun skriver i Aftonbladet om jämställt föräldraskap. Läs även Veronicas blogginlägg i frågan.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: